Under sin långa historia har Arsenal spelat på många planer, och klubben har bytt hemmaarena ett stort antal gånger. Det är kanske inte så konstigt, framför allt inte om man betänker att klubben tidigt gick från amatör- till proffslag.
Sin allra första match spelade laget, under sitt dåvarande namn Dial Square, på en fotbollsplan på halvön Isle of Dogs i Themsen. Den allra första hemmaplanen var dock Plumstead Common, en s.k. allmänning som än idag är en park i sydöstra London. Här spelade laget, som hade hunnit byta namn till Royal Arsenal F.C., sina hemmamatcher under säsongen 1886-87. I september 1887 bytte man hemmaplan igen, till en plan som kallades Sportsman Ground, ett namn som hämtats från en pub i närheten. Där spelade man i sex månader, sedan översvämmades planen och laget fick flytta igen, denna gång till Manor Ground, som även den var belägen i Plumstead, öster om Woolwich. Sin första hemmamatch på denna plan spelade Arsenal 30 mars 1888 mot ett annat lag från sydöstra London: Millwall Rovers. Arsenal vann med 3-0.
Från Manor Ground och tillbaka
Manor Ground saknade läktare, så publiken fick stå på vagnar som klubben lånat av brittiska armén. Därför förvånar det knappast att man 1890 valde att flytta sina hemmamatcher till Invicta Ground, även den belägen i Plumstead, som hade såväl stå- som sittplatsläktare och omklädningsrum. Det var under tiden på denna plan som laget bytte namn till Woolwich Arsenal och blev en professionell klubb. Kanske såg hyresvärden en chans att profitera på detta, men när hyran för planen höjdes bestämde sig laget för att sälja andelar i klubben, och denna försäljning inbringade intäkter som användes till att köpa Manor Ground och bygga läktare där. Detta skedde lagom till lagets inträde i The Football League, alltså före säsongen 1893-94. Under denna säsong hade laget ett publiksnitt på 6000 på sina hemmamatcher. Snart skulle supportrarna dock vara betydligt fler.
Manor Ground kom att bli Arsenals hemmaarena i två decennier, även om vissa hemmamatcher spelades på andra planer. Ytterligare en ståplatsläktare, som kom att kallas Spion Kop (efter en kulle i Sydafrika) byggdes 1904, och denna, i kombination med klubbens avancemang till högsta divisionen, gjorde att publiken på vissa matcher kunde uppgå till mer än 20 000. Det är imponerande siffror än idag, med allsvenska mått mätt.
Flytten till norra London
Det dröjde inte länge förrän åskådarantalet på matcherna sjönk, till stor del beroende på att Manor Ground hade ett relativt isolerat läge. Sjunkande publikintäkter ledde till ekonomiska problem, och 1910 hotades klubben av konkurs. Den räddades av fastighetsmagnaten Henry Norris, som även satt i styrelsen för Fulham F.C. Först ville Norris slå ihop de två klubbarna, men när detta inte lyckades valde han att flytta Arsenal till den nybyggda arenan Arsenal Stadium, i Highbury i norra London, 1913.
Den sista matchen på Manor Ground spelades mot Middlesbrough 26 april 1913, och slutade oavgjort. Efter detta fick planen förfalla, och läktarna jämnades senare med marken.
Arsenal Stadium
Med flytten till Highbury, en del av Islington, inleddes en ny epok i Arsenals historia, en epok som skulle vara ända till 2006. Vid flytten från Plumstead fick Arsenal hyra den idrottsplats som användes av St John’s College of Divinity för 20 000 pund, på två villkor. Inga matcher skulle spelas på “holy days”, och ingen “intoxicating liquor” fick säljas på arenan. Inom ett år hade man brutit mot båda dessa regler, utan att kontraktet sades upp. Senare skulle arenan också användas för landskamper – första gången detta skedde var 1920.
Den nya arenan byggdes upp under stor brådska under sommaren 1913, och Arsenal spelade sin första match mot Leicester 6 september, en match som man vann med 2-1. Faktum var att arenan inte var färdigbyggd när denna match spelades, men senare under säsongen färdigställdes de tre ståplatsläktarna, samt sittplatsläktaren på östra sidan. Inga av dessa läktare finns dock kvar idag, eftersom arenan har genomgått två omfattande ombyggnationer. Den första av dessa ägde rum på 30-talet, med målet att göra Arsenal Stadium – i folkmun kallad Highbury – lika pampig som Birminghamlaget Aston Villas hemmaarena Villa Park.
Arenan byggdes om i art deco-stil, och den första läktare som stod klar var den västra sittplatsläktaren, som öppnade 1932. Samma år bytte den närliggande tunnelbanestationen namn, från Gillespie Road till Arsenal. Än idag är det den enda tunnelbanestation i London som är döpt efter ett fotbollslag. Det säger något om Arsenals status.
En sittplatsläkare på östra sidan öppnades 1936. Över norra ståplatsläktaren byggdes ett tak, och över den södra sidan sattes en stor klocka, och denna läktare fick därför namnet Clock End. Under de följande 50 åren förändrades arenans utseende inte mycket, även om den utsattes för bombningar under andra världskriget, vilka skadade den norra läktaren.
Arsenal vägrade att sätta upp staket mellan läktarna och planen, trots kritik från det engelska fotbollsförbundet. De tragiska händelserna på Hillsborough 1989 gav klubben rätt, men en följd av tragedin, då 96 Liverpoolfans klämdes ihjäl, blev att ståplatsläktare byttes ut mot sittplatser. Så skedde även på Highbury. 1993 hade alla ståplatser blivit sittplatser.
Publikrekordet på Highbury sattes tidigt, med 73 295 åskådare på matchen mot Sunderland 9 mars 1935. När alla ståplatser försvunnit blev publiksiffrorna på 90-talets matcher betydligt lägre, och läktarna var ofta fyllda. Östra läktaren var kulturminnesmärkt (listed, som det heter i Storbritannien), och runt arenan låg bostadshus, vilket gjorde det svårt att bygga ut den, även om detta var vad klubbledningen helst ville göra. Först försökte klubben köpa Wembley, som man i så fall skulle ha delat med engelska landslaget, men detta lyckades inte. 1999 togs beslutet att lämna Highbury, och därmed inleddes ett nytt kapitel i Arsenals historia. Den gamla arenan har byggts om till bostadsrätter, och är idag känd som Highbury Square, även om det nog är få Arsenalfans som skulle använda det namnet.
Emirates Stadium
Sedan 2006 spelar Arsenal sina hemmamatcher på Emirates Stadium, beläget vid Ashburton Grove inte långt från den gamla arenan i Highbury. Bygget av denna påbörjades i februari 2004, och den slutliga prislappen blev 390 miljoner pund.
Namnet på arenan kommer från huvudsponsorn Emirates Airlines, och kommer enligt det avtal som tecknats att kvarstå till 2028. Många fans kallar dock arenan Ashburton Grove, eller bara The Grove. Vid europeiska matcher används dock namnet Arsenal Stadium, precis som för den förra arenan.
Ett besök på Emirates Stadium är en upplevelse, som alla Arsenalfans bör kosta på sig några gånger i livet. Läs mer om att resa till Arsenals matcher här.